Tumba bruk – Sveriges sedelhistoria

Tumba bruksmuseum berättar om Sveriges sedelhistoria. På 1700-talet cirkulerade mängder av falska sedlar i Sverige. ”Riksens Ständers Bank” (Riksbanken) bestämde därför att de skulle starta tillverkning av eget sedelpapper. Pappersbruket vid Tumba började byggas 1755.

De första sedlarna

De första banksedlarna i världen gavs ut i Sverige. Det var på 1660-talet då mynt ersattes av banksedlar som gavs ut av den privata banken Stockholms Banco. Richard Kjellgren, 1:e arkivarie på Tumba bruksmuseum/Statens historiska museer, visar och berättar om sedlarnas utveckling till så kallade ”palmstruchare”, och om Stockholms Bancos fall, vilket också ledde till en förtroendekris för sedeln som betalningsmedel.


Inspelat av UR Samtiden den 24 maj 2021 vid Tumba bruksmuseum.

Holländska pappersmästare smugglades till Sverige

Kunskapen om hur man framställde fint vitt papper fanns i Nederländerna, men det var strängt förbjudet att föra ut yrkeshemligheter. På ett pappersbruk utanför Amsterdam fick svenskarna kontakt med pappersmästaren Erasmus Mulder. Erasmus smugglades ut ur landet, utklädd till bonde, tillsammans med sin hustru Aagje. Året därpå anlände även brodern Casper Mulder och hans familj till Sverige. 1759 kunde de båda bröderna visa upp det första provet på sedelpapper.

Ett eget sedelpapper

Problem med förfalskade sedlar gör att Sveriges Rikes ständers bank, nuvarande Riksbanken, år 1755 startar ett svenskt pappersbruk för sedelpapper. Vid Tumba å, i Botkyrka socken, i Södermanland fanns en lämplig plats för ett pappersbruk. Här låg sedan tidigare en kvarn och det fanns tillgång till strömmande vatten året om. Eftersom Tumba låg lagom långt borta från Stockholm och lite avsides kunde tillverkningen av sedelpapper hållas lite hemlig.

För att lyckas tillverka tillräckligt bra sedelpapper smugglas en pappersmakare i hemlighet in från Holland. Richard Kjellgren, 1:e arkivarie vid Statens historiska museer, berättar historien om grundandet av Tumba bruk, och visar exempel på sedlar från 1750-talet.


Inspelat av UR Samtiden den 24 maj 2021 vid Tumba bruksmuseum.

Bostäder för arbetarna

När sedelpapperstillverkningen kommit igång förbättrades fabrikshuset samtidigt som fler bostäder och ekonomibyggnader byggdes. Ett värdshus öppnades där brukets ogifta arbetare kunde få lagad mat och hjälp med tvätt. Ån leddes i en stenlagd kanal, trädgårdstäppor anlades och en allé av aspar planterades längs brukets huvudgata. I början av 1800-talet fick bruket tillgång till mera mark längs Tumba å och tillverkningen av papper kunde utökas. Det behövdes mer arbetskraft och ännu fler bostäder. 1822 byggdes Stora stenhuset med plats för både arbetarbostäder och lägenheter för tjänstemännen. I källaren fanns bland annat tvätt- och bagarstuga. På tredje våningen i huset ligger den stora högtids- och festsalen, Bancosalen, där banken höll möten i samband med sina besök.


Inspelat av UR Samtiden den 24 maj 2021 vid Tumba bruksmuseum.

Maskintillverkning av sedelpapper

År 1939 installerades en pappersmaskin på Tumba. I och med det minskade tillverkningen av handgjort sedelpapper, för att så småningom helt upphöra. Men konsten att tillverka papper för hand har hållits vid liv. 1968 inreddes ett museum i det äldsta huset på bruket, Kölnan, och där visades det hur handpapperstillverkning gick till. På 1970-talet flyttade Riksbanken sitt sedeltryckeri till bruket.

Pappersformar och vattenstämplar

Vid bruket tillverkades papper för sedlar och andra värdehandlingar. Därför finns många formar med välgjorda och vackra vattenstämplar som fascinerar besökare än i dag.


Inspelat av UR Samtiden den 24 maj 2021 vid Tumba bruksmuseum.

Sedeltillverkning idag

2002 sålde Riksbanken sedelproduktionen (papperstillverkning och tryckeri) till Crane AB som fortsatt produktionen på ett avstängt område intill det som kom att bli ett öppet besöksmål. Riksbanken gav övriga byggnader i gåva till svenska staten och Statens fastighetsverk tog över ansvaret för fastigheterna och bruksmiljön. 2005 invigdes Tumba bruksmuseum som ingår i myndigheten Statens historiska museer.