Tumba Bruksmuseum
Tumba Bruksmuseum

Skola

På 1720-talet blir det föräldrarnas eller förmyndarnas skyldighet att se till att deras barn lär sig läsa. Fram till dess har det varit kyrkans ansvar. Först 1842 blir det lag på att barn ska gå i skolan.

Under årens lopp sköts skolundervisningen på Tumba bruk av olika personer. När bruket är alldeles nytt, 1757, undervisar församlingens präst barnen. De får öva sig på att läsa och lära sig katekesen. Det är inte alla barn, i samhället utanför pappersbruket, som får undervisning på den här tiden. År 1842 får Tumba bruk en folkskola med en utbildad lärare. Då har skolan 40 elever mellan sju och femton år.

På bruket finns det inget särskilt skolhus, istället används olika hus vid olika tillfällen. Under åren 1837-1864 får de små barnen lära sig att läsa hos Moster Carolina i Kölnan. Från 1828 får de större barnen använda Klockhusets kvarnkammare som klassrum och på 1850-talet håller man till i den så kallade Gula byggningen. Lite längre fram, 1865 flyttar skolan till sist till Stora stenhuset.

I skolan läser barnen om den bibliska historien och katekesen. I mitten av 1800-talet kommer böcker i rättstavning och välskrivning. Andra nya ämnen är räkning, geografi och Sveriges historia.

Skolklass vid Tumba Bruk 1906

Castegren Erik Castegren
Carolina Öman Carolina Öman
Katekesen Katekesen
Bibliotek och böcker Bibliotek och böcker
Välskrivningsprov Välskrivningsprov
Skolplanscher Skolplanscher

 

Tumba bruks historia Tumba Bruks historia
pappersskolan Pappersskolan
Bruka en bruksmiljö Bruka en bruksmiljö
Barnen på bruket Barnen på bruket
   arbete Arbete
   skola Skola
   fritid Fritid
   bildgalleri Bildgalleri

Lärarhandledning Lärarhandledning
pdfer PDF
litteraturtips Läs mer

Skolmostrar och läsmästare
På den här tiden finns det många tunga kroppsarbeten. De som av olika orsaker inte kan ta ett sådant arbete, men är läskunniga, kan i stället arbeta till exempel som lärare. Vanligtvis kallas de för skolmoster eller läsmästare eftersom de inte är utbildade lärare.