De äldsta bevarade pappersdokumenten i Sverige är från år 1345. På den tiden importeras papper och det används främst av kyrkan och kungens män.
Under tidigt 1400-tal börjar man tillverka papper i Sverige. Det första säkert kända pappersbruket grundas omkring 1570 av adelsmannen Sten Bille vid Knutstorps gods i Skåne, som då hör till Danmark. På 1600-talet tillkommer flera pappersbruk, bland annat Uddby papperskvarn utanför Stockholm och Östanå papperskvarn i Hälsingland.
Vid den här tiden tillverkas papperet för hand. Råmaterialet är lump, gamla kläder och textilier. Lumpsamlare reser runt i bygderna och köper upp den åtråvärda varan. Det finns inte alltid så mycket lump att få tag på, eftersom de flesta använder sina kläder tills de totalt tjänat ut.

Bristen på lump gör att man så småningom börjar experimentera med annat material som till exempel trämassa. I mitten på 1800-talet börjar övergången från lump till trämassa i Sverige. Ungefär samtidigt blir pappersmaskinen allt vanligare vilket också lägger grunden till de stora pappersindustrierna. År 1886 finns 35 svenska pappersbruk med sammanlagt 2 878 arbetare.
Idag finns 46 pappersbruk med 36 000 anställda. År 2004 tillverkades ca 12 miljoner ton papper i Sverige. Femton pappersbruk använder returpapper i varierande omfattning.