I början av 1800-talet gör Tumba bruk ett markbyte och får tillgång till mera mark längs Tumba å. Där byggs det så kallade nedre bruket. Tillverkningen av papper kan då ökas och bruket behöver mer arbetskraft.
Men det fattas bostäder för arbetarna, som ibland får trängas upp till tio personer i samma rum! För att råda bot på detta byggs det så kallade Stora stenhuset 1822. I huset byggs både arbetarbostäder och lägenheter för tjänstemännen. I källaren finns bland annat tvätt- och bagarstuga. På tredje våningen i huset ligger den stora högtids- och festsalen, Bancosalen, där banken höll möten i samband med sina besök.
Två gånger har det brunnit ordentligt på Tumba bruk. Första gången, tidigt på midsommaraftons morgon 1829 börjar branden i den gamla bruksbyggnaden i övre bruket. Byggnaden brinner ned till grunden, och maskiner, arbetsmaterial och färdigt papper förstörs. Det beslutas genast att huset ska byggas upp igen.
Nästa gång, år 1875, brinner det i nedre bruket som nästan förstörs helt och hållet. Vid återuppbyggnaden passar man på att modernisera, och det nya bruket börjar drivas med ångkraft. Man installerar också elektriskt ljus i arbetslokalerna. All tillverkning flyttas nu till det nya, nedre bruket.

Tumba bruk, teckning i Svenska Familj-Journalen 1873.
När järnvägen mellan Stockholm och Göteborg ska byggas på 1860-talet bestäms det att
Tumba ska få en station. Järnvägen gör det lättare med de tunga transporterna till och från
pappersbruket.